Ont huvudet...
Sitter här med världens skallebank.. Men nu är äntligen syster på väg över med alvedon i högsta hugg.. Tack! Ska ta ett varmt bad, medans tabletten verkar.. Sen kanske man är människa på nytt =) Jag brukar aldrig ha ont i huvudet, men när den väl kommer är den svår att bli av med.
Det har hänt så otroligt mycket den sista veckan att jag inte haft tid att blogga nåt alls. Men nu är i alla fall mitt jobb hos lillebror slutfört. Men packning, flytt och flyttstädning. Och i fredags så flyttade storebror in i sin nya underbara, fräscha lägenhet. Det blev några dagar av kaos *skrattar* Vi var en massa folk, till och med finfrämmande ifrån borlänge som alla hjällpte till med allt. Vi var på ikea och handlade 8 (!) vagnar.. Jag har en bild i telefonen från det, ska försöka få in den på datorn senare. Men det var helt sinnessjukt vad vi handlade. Ja, maria och jag handlade och andreas fick betala :P Men jag tycker vi har gjort ett alldeles utmärkt jobb. :) Inrett nästan hela lägenheten, skruvat ihop möbler och allmänt pyssel. Det har varit många intensiva dagar, men det har även varit fantastiskt kul :)
Jag har inte hunnit med mitt plugg som jag borde, men kämpade på häromdagen och kom ifatt med allting som jag hade hamnat efter med. Så nu är jag på banan igen :)
Jag, Johan och Emelie åkte till Uppsala igår på Matildas begravning. Det var jättefint, men jobbigt med jordfästning. Inga begravningar är väl roliga, men när det är en ung människa som gått bort är det alltid jobbigare. Det jobbigaste var dock att se alla hennes närmaaste ledsna. Jag grät en skvätt oxå.
Johan däremot somnade!! Ja, det e ta mig tusan sant! Han nickade till under mässan så lillasyster fick putta på honom. Det var lite komiskt i allt det hela, men Emelie och jag lyckades hindra ett skrattanfall. Det blir lite jobbigt med alla känslor. Summa sumarum var det trevligt att träffa hela min exsläkt igen, synd att det var under såna här omständigheter, dock. Och nu har Matilda fått ro. En jättefin gravplats på den gamla delen av kyrkogården..
R.I.P, gumman!
Förlorade en kär vän igår med. Det gör för ont att skriva om just nu. Försöker fortfarande smälta allting och tänker på vad som egentligen hände. Jag försöker rannsaka mig själv, men jag känner inte att jag gjort något fel. Allt känns bara jobbigt, men det kanske på något sätt är det bästa för båda parter..? Jag vet inte.. Det känns i alla fall väldigt tomt och ensamt, men på något sätt känner jag mig även väldigt stark!
Nu ska jag krypa ner i badet.
Det har hänt så otroligt mycket den sista veckan att jag inte haft tid att blogga nåt alls. Men nu är i alla fall mitt jobb hos lillebror slutfört. Men packning, flytt och flyttstädning. Och i fredags så flyttade storebror in i sin nya underbara, fräscha lägenhet. Det blev några dagar av kaos *skrattar* Vi var en massa folk, till och med finfrämmande ifrån borlänge som alla hjällpte till med allt. Vi var på ikea och handlade 8 (!) vagnar.. Jag har en bild i telefonen från det, ska försöka få in den på datorn senare. Men det var helt sinnessjukt vad vi handlade. Ja, maria och jag handlade och andreas fick betala :P Men jag tycker vi har gjort ett alldeles utmärkt jobb. :) Inrett nästan hela lägenheten, skruvat ihop möbler och allmänt pyssel. Det har varit många intensiva dagar, men det har även varit fantastiskt kul :)
Jag har inte hunnit med mitt plugg som jag borde, men kämpade på häromdagen och kom ifatt med allting som jag hade hamnat efter med. Så nu är jag på banan igen :)
Jag, Johan och Emelie åkte till Uppsala igår på Matildas begravning. Det var jättefint, men jobbigt med jordfästning. Inga begravningar är väl roliga, men när det är en ung människa som gått bort är det alltid jobbigare. Det jobbigaste var dock att se alla hennes närmaaste ledsna. Jag grät en skvätt oxå.
Johan däremot somnade!! Ja, det e ta mig tusan sant! Han nickade till under mässan så lillasyster fick putta på honom. Det var lite komiskt i allt det hela, men Emelie och jag lyckades hindra ett skrattanfall. Det blir lite jobbigt med alla känslor. Summa sumarum var det trevligt att träffa hela min exsläkt igen, synd att det var under såna här omständigheter, dock. Och nu har Matilda fått ro. En jättefin gravplats på den gamla delen av kyrkogården..
R.I.P, gumman!
Förlorade en kär vän igår med. Det gör för ont att skriva om just nu. Försöker fortfarande smälta allting och tänker på vad som egentligen hände. Jag försöker rannsaka mig själv, men jag känner inte att jag gjort något fel. Allt känns bara jobbigt, men det kanske på något sätt är det bästa för båda parter..? Jag vet inte.. Det känns i alla fall väldigt tomt och ensamt, men på något sätt känner jag mig även väldigt stark!
Nu ska jag krypa ner i badet.
Kommentarer
Trackback
